Börja med de tre grundläggande ljuden: en bastrumma gjord genom att trycka luft genom slutna läppar som ett hårt 'B', en virveltrumma gjord genom att trycka luft genom tänderna som ett 'K'- eller 'T'-ljud, och en hi-hat gjord med ett snabbt, lätt 'T'- eller 'TS'-ljud nära framsidan av munnen, eftersom dessa tre ljud utgör grunden som nästan alla beatmönster byggs på. Öva varje ljud långsamt och separat innan du kombinerar dem, eftersom att rusa direkt till fullständiga mönster utan solida individuella ljud vanligtvis ger en oklar, grumlig beat i stället för den skarpa separation som bra beatboxing behöver. Spela in dig själv regelbundet med telefonen, eftersom beatboxing låter annorlunda inuti ditt eget huvud än för en lyssnare, och en inspelning är det enda pålitliga sättet att fånga ljud som är för svaga, för hårda, eller dåligt timade. Öva att göra ljud både på inandning och utandning så att du kan producera en beat på båda andetagen, eftersom att bara göra ljud på utandningen tvingar fram ett besvärligt hål i rytmen varje gång du behöver andas in. Håll käken lös och strupen avslappnad medan du övar, eftersom spänning i dessa områden är en vanlig orsak till hes röst eller ont i halsen efter långa övningspass. Lägg till en bas eller vokalsurr först när de tre grundläggande trumljuden känns automatiska, eftersom att försöka lägga till melodi innan den rytmiska grunden är solid vanligtvis får båda delarna att falla samman.