Signalkräftan (invasiv men motståndskraftig mot kräftpesten) får fiskas fritt i utpekade sjöar, men det är strängt förbjudet att flytta levande signalkräftor mellan vatten för att inte sprida pesten vidare - inhemskt flodkräftfiske är starkt begränsat eller helt förbjudet i många vatten.
Man kan inte bara kasta ut en bur var som helst - fisket kräver ett specifikt kräftfiskekort knutet till en viss sjö eller ett fiskevårdsområde (FVO), ofta enkelt köpt online via tjänster som iFiske; rätten till fisket tillhör markägaren, inte allemansrätten.
Kärnområdena är Småland, Värmland, Dalarna, Uppland och Mälaren; ett kräftfiskekort kostar ofta 100-300 kr per dygn, och en enkel nätbur (kräftbur) kostar 100-250 kr - de flesta korten begränsar antalet burar per person till 5-10 stycken, som måste märkas med flyte, namn och telefonnummer.
Säsongsöppningen i augusti utlöser hela landets kräftskiva-tradition, traditionellt firad utomhus med pappersmössor med gubben i månen, hakor, papperslyktor och kräftor kokta i saltat vatten med rikligt med kronodill.
Måltiden åtföljs klassiskt av Västerbottensost-paj, knäckebröd och snaps till snapsvisor - en av Sveriges mest omtyckta sensommartraditioner.